Ibland känns det som att man har ingen. Eller komunikationen har brister oh man är på olika nivåer.

vissa saker man kanske aldrig förstår sej på men endå måste acceptera.

Jag har funderat någon gång att om ja skulle insjukna någån gång i något som inte skulle synnas utåt, men påverkar mitt beteende.

Hur många av ens vänner eller bekanta skulle förstå vad som igentligen händer utan att jag skulle säga ngt? Hur många skulle bli arga på mej och undra varför jag beteer mej så konstigt emot dem?.. och hur många skulle bara sluta ha kontakt?

Det gäller att se varandra och lära sej känna igen en annans " jag "