Har jobbat på Julia daghem idag och de var skojj - men tungt. jag var 8 timmar + mitt onda huvud nu ska ja bara tryck i mej burana å ligg under täcke med gott samvete! ^^

 

¤

Känns jätte hemskt att en person i min ålder har dött nyligen här i trakten och det var inte länge sedan jag såg honom gå omkring här i stan. Jag kan inte förstå att det faktiskt händer ganska ofta här omkring i denna tid.. att unga mår dåligt eller tar sitt eget liv - dör utan att man kanske ens anar vad som kommer att hända. I det här fallet vet jag inte vad som hade hänt men det finns andra fall. Förra sommaren var det en vän till mej som hade en granne som tog sitt liv ung. 

Jag kan bara föreställa mej hur det skulle kännas innombords att en nära anhörig eller vän/bekant bara inte finns, går inte att få kontakt med eller att man inte kommer att se pesonen mer på hela sin livstid. Går knappt att hitta rätta ord. Jag har drömt att nära anhöriga har dött och det är jobbit, men en stor lättnad då man vaknar in i verkligheten. 

Ibland kan jag tänka mej in hur det skulle vara att mista en person man tycker om eller känner, det kan hända vemsomhelst där är en orsak till att jag kramas en extra gång ibland innan jag skiljs åt :)